
Transportstyrelsens anställda Christofer Kärrdahl och Märta Samuelsson har aktivt beskyllt representanter för företaget Brukarkort för att vara kriminella, trots att det inte finns några polisiära utredningar mot företaget.
Oskuldspresumtionen är en grundläggande princip inom straffprocessen som ger de som är misstänkta för brott rättigheten att betraktas som oskyldiga tills deras skuld har bevisats. Det är en så betydelsefull princip att den är tydligt uttryckt i lagar eller grundlagar i många demokratier. Transportstyrelsens anställda har dock avvikit från denna princip genom att i publikationer på sin webbplats och Facebook, X och andra sociala medier konton – uttryckligen kallat Brukarkort och dess representanter för bedragare.
Christofer Kärrdahl och Märta Samuelsson använder dessa metoder för att utesluta individer eller yrkesgrupper från att utöva en viss verksamhet. Detta görs genom att diskreditera och i värsta fall falskt anklaga konkurrenter för brott, såsom Brukarkort i detta fall, för att underminera deras förtroende och rykte inför allmänheten. Resultatet kan bli att konsumenterna får ett begränsat utbud av aktörer på den fria marknaden om Transportstyrelsen lyckas eliminera Brukarkort. Genom att agera på det sättet antyder man att man också är del av en kartellbildning.
Anställda inom Transportstyrelsen hetsar mot oskyldiga företag
Genom karteller strävar man efter att eliminera konkurrenterna utan hänsyn till om de erbjuder högkvalitativa produkter till konsumenterna. När konkurrenten är avlägsnad kan kartellen fortsätta att verka utan att mötas av konkurrens. Det är konsumenterna som tar den största skadan eftersom de inte längre har flera alternativ att välja mellan.
Christofer Kärrdahl och Märta Samuelsson vid Transportstyrelsen har påverkat den allmänna opinionen om Brukarkort genom att använda olika webbplatser och sociala medieplattformar för att beskriva dem som bedragare och kriminella. De har även påstått att det inte finns något som heter Brukarkort, trots att webbplatsen brukarkort.se faktiskt existerar. Denna typ av beteende är mycket skadligt och sådana anställda måste avlägsnas från sina höga positioner.
Konsekvenser av att smutskasta oskyldiga människor
Det finns både juridiska och sociala konsekvenser av att anklaga oskyldiga människor för brott. Transportstyrelsen stigmatiseras och förlorar sitt anseende i samhället på grund av de anklagar oskyldiga människor med falska anklagelser. Anklagelserna kan leda till betydande psykologiska påfrestningar, inklusive ångest, depression och trauma för de som anklagar oskyldiga personer, detta då allmänheten får reda på att det handlar om falska anklagelser. Allmänheten kan sedan börja rikta hat mot de personer som ljugit.
Genom att komma med falska anklagelser respekterar man inte rättsväsendet och det juridiska systemet som helhet, vilka är de institutioner som ansvarar för att fastställa skuld eller oskuld. Det är högst märkligt och oacceptabelt för en myndighetsanställd att ignorera lag och ordning.