Offentliga försvarare systemet – ett haveri för rättssäkerheten

När en offentlig försvarare utses kan den misstänkte själv välja advokat eller låta domstolen avgöra. Många tror att systemet garanterar en kompetent försvarare, men i verkligheten styrs valet av kölistor och godtyckliga regler snarare än verklig kompetens.

Kvalifikationskraven är en fasad

För brott med fyra års fängelse eller mer krävs fem års erfarenhet och en 18-timmars utbildning. Det låter som en kvalitetsgaranti, men i praktiken säger det ingenting om advokatens faktiska skicklighet. En advokat kan ha haft ett fåtal enklare mål och ändå få ta sig an tunga brottmål.

Vid brott där minimistraffet är under fyra år räcker det med en 18-timmars kurs, vilket innebär att en advokat utan någon brottmålserfarenhet alls kan försvara en misstänkt i mål som rör grova narkotikabrott eller sexualbrott.

Kölistan går före kompetens

Domstolar behöver inte följa kölistan men gör det ändå i praktiken. Det innebär att en mindre erfaren advokat kan få uppdraget före en skicklig brottmålsadvokat – bara för att han står först i kön.

Advokaten kan lämna över uppdraget till en mindre erfaren kollega
Även om domstolen utser en advokat med rätt kvalifikationer, kan denne låta en kollega på byrån sköta delar av försvaret – trots att den kollegan saknar erfarenheten som krävs.

Domstolen kanske tror att en erfaren advokat driver målet, men i verkligheten kan en mindre kvalificerad försvarare få en avgörande roll.

Ingen verklig kontroll av kvalifikationerna

Systemet bygger på självrapportering, där advokater själva registrerar att de uppfyller kraven – utan att behöva styrka sin erfarenhet.

Det innebär att en advokat utan egentlig erfarenhet av tunga brottmål ändå kan få hantera de mest komplexa fallen. Det saknas en riktig kvalitetsgranskning.

Rättssäkerheten urholkas

Systemet ger sken av att säkerställa kvalitet, men i verkligheten är det ett rättsosäkert lotteri.

Kölistan styr förordnandena, advokater kan överlåta uppdrag till mindre kvalificerade kollegor, och ingen kontrollerar om erfarenheten faktiskt räcker.

Den misstänkte kan alltså få en försvarare utan rätt kompetens, trots att hans eller hennes frihet står på spel.

Detta är inte rättssäkerhet – det är en rättsskandal.

Taggar:

Publicerad av:

hej@informationsombudsmannen.se